Mentor
Astrid
Du ska vara mentor i år igen [2020], varför vill du vara mentor genom Storasystrarnas mentorskap?
Ser verkligen fram emot att få vara ”storasyster” igen! Jag tror det är viktigt att unga flickor får möjlighet att prata med äldre kvinnor som har mycket erfarenhet av livet båda goda och onda sidor. Allt är inte svart eller vitt, det finns väldigt mycket gråskala också. Som ung är man ofta väldigt sårbar och sökande, då tror jag det känns skönt att få lufta sina tankar med en äldre person som inte dömmer eller negligerar utan lyssnar intresserat. Ibland är det ju svårt att prata med någon i sin familj eller nära vän och då tror jag att vi ”storasystrar” fyller en viktig funktion. Att man som ungdom med hjälp av sin mentor kommer vidare och kan se nya lösningar och ”dörrar” som öppnas. Hade själv gärna haft någon sådan person att pratat med när jag var tonåring. Personligen brinner jag ju för att se andra utvecklas och må bra, så för mig är det här väldigt viktigt och speciellt.
Varför anser du att mentorskap är en viktig del i en persons utveckling?
En mentor behöver alla från och till. Det är skönt att kunna bolla sina tankar, utmaningar och funderingar med någon som inte tillhör närmaste vänkretsen eller familjen. Bra att inte ha för nära känslomässiga kopplingar. Också värdefullt att få ta del av någon annans ”resa” och förstå att det finns väldigt många olika ”världsbilder”. En mentor ska alltid vilja väl och ha sin adepts bästa för ögonen.
Adept Maider
Nämn två saker du lärde dig av din mentor.
Två saker jag lärde mig av min mentor var att det är okej att göra fel. Jag har varir rädd att göra fel nästan hela mitt liv och därför inte vågat testa på nya saker men när jag träffade min mentor och fick säga hur jag kände och sedan har jag sakta men säkert blivit mer säker i mig själv och vågar göra fel och jag vet att det är okej. Sedan har jag också lärt mig att det är okej att ha känslor och visa dom, att det är okej att visa att man inte alltid mår bra.
Vad tyckte du om att ha en mentor?
Jag tyckte att det var väldigt skönt eftersom att en gång i månaden så satte vi oss på ett cafe och fikade och pratade och det var väldigt skönt och väldigt hjälpsamt då jag fick prata ut och fick bolla ideer. Det var också skönt att få prata med en vuxen som inte är knuten till någon rehabilitering eller som är någon kurator som vanligtvis är det stöd man får.